Varje år i februari eller mars fylls svenska bagerier av gräddiga bakverk, och köerna ringlar långa efter en och samma sak: semlan. Fettisdagen har blivit en av Sveriges mest älskade mattraditioner – men varför firar vi den egentligen, och varför just då?

Bakom den till synes enkla semlan finns en historia som sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden, med rötter i religion, fasta och gamla festtraditioner.

En sista fest före fastan

Fettisdagen är inte en slumpmässigt vald dag, utan hänger ihop med den kristna kalendern. Den infaller alltid 47 dagar före påskdagen och markerar den sista dagen före den kristna fastan inleds.

Fastan var under lång tid en viktig del av livet i kristna Europa. Under 40 dagar, från askonsdagen fram till påsk, skulle man avstå från fest, kött och andra rika livsmedel. Perioden var tänkt som en tid för eftertanke och återhållsamhet.

Därför uppstod traditionen att passa på att äta upp sig ordentligt innan fastan började.

Själva namnet fettisdagen kommer från ordet ”fet”, eftersom dagen var till för att äta fet och energirik mat. På många håll i Europa åt man pannkakor, munkar eller andra kaloririka bakverk.

I Sverige blev det istället semlan.

Datumet varierar varje år

Eftersom fettisdagen är kopplad till påsken, som följer månens cykler, infaller dagen på olika datum varje år.

Påsken bestäms som den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Därifrån räknar man bakåt:

• 47 dagar före påsk är fettisdagen

• 46 dagar före påsk är askonsdagen, då fastan börjar

Det betyder att fettisdagen kan infalla så tidigt som 3 februari och så sent som 9 mars.

År 2026 infaller fettisdagen den 17 februari.

Från enkel bulle till svensk nationalklassiker

Semlan har inte alltid sett ut som den gör i dag.

De första semlorna, som då kallades fastlagsbullar, var betydligt enklare. Det var en vanlig vetebulle som serverades i varm mjölk – en rätt som kallades hetvägg.

Det var först under 1800-talet som mandelmassan började användas som fyllning. Senare tillkom vispad grädde och locket med florsocker – den klassiska semla vi känner igen i dag.

Under lång tid var det strikt förbjudet att äta semlor utanför fettisdagen. Traditionen var så stark att man ansåg det fel att äta dem någon annan dag.

I dag ser det annorlunda ut.

En kung åt ihjäl sig på semlor

En av de mest kända historierna om semlor handlar om kung Adolf Fredrik.

År 1771 åt kungen en mycket stor måltid som avslutades med hetvägg – semla i varm mjölk. Enligt historiska källor åt han så mycket att han senare avled samma dag.

Händelsen har gjort honom känd som ”kungen som åt ihjäl sig”.

Även om det sannolikt var flera faktorer bakom hans död, har historien bidragit till semlans mytomspunna status i Sverige.

Från en dag till en hel säsong

Förr åt man semlor endast på fettisdagen. I dag säljs de i svenska butiker och bagerier redan efter jul och långt in på våren.

Semlan har gått från en religiös tradition till ett nationellt bakverk som många ser som en självklar del av vintern.

För bagerierna är semmelsäsongen en av årets viktigaste perioder.

Miljontals semlor säljs varje år i Sverige.

Klassisk semla – men också nya varianter

Den traditionella semlan består av:

• Vetebulle med kardemumma

• Mandelmassa

• Vispad grädde

• Lock med florsocker

Men under de senaste åren har nya varianter blivit allt vanligare.

Bagerier experimenterar med både smaker och former.

Exempel på moderna semmelvarianter:

Wrap-semla
En semla formad som en wrap, där bullen rullas istället för att ha lock.

Chokladsemla
Bulle eller fyllning med chokladsmak.

Semmelcroissant
En croissant fylld med mandelmassa och grädde.

Prinsessemla
Inspirerad av prinsesstårta, med marsipan.

Wienersemla
Gjort på wienerdeg istället för vetedeg.

Vissa älskar nytänkandet – andra föredrar originalet.

En tradition som lever vidare

Trots alla moderna varianter är fettisdagen fortfarande starkt förknippad med den klassiska semlan.

Dagen är en blandning av historia, religion och svensk fikakultur.

Från att ha varit en sista fest före en strikt fasta har fettisdagen utvecklats till en dag då många unnar sig något extra mitt i vintern.

Och oavsett om man föredrar den klassiska varianten eller någon modern tolkning fortsätter semlan att vara en självklar del av svensk tradition.