Mer blommor vid vägen – men trafiken kan kosta humlorna livet

Blomrika vägkanter kan ge viktig mat och livsmiljö för humlor, men i miljöer med hög trafik ökar samtidigt risken för att humlorna dödas. Det visar en ny studie från Lunds universitet, baserad på inventeringar i Skåne. Resultaten kan vara relevanta även lokalt i nordvästra Skåne, där många mindre vägar har låg trafik.

60 vägkanter i Skåne inventerades

I studien kartlade forskare 60 vägkanter runtom i Skåne och jämförde antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet. För att hitta humlornas boplatser använde forskarna specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter humlebon.

En tydlig skillnad framträdde: fler döda humlor hittades där trafikflödet var högt, jämfört med vägsträckor med låg trafik.

Redan vid 4 000 fordon per dygn vände det

Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet beskriver en tydlig brytpunkt i materialet:

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Nästan inga bon vid normaltrafikerade vägar

Forskarna blev också överraskade av att de i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Slutsatsen i pressreleasen är att det främst är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser för humlor – och att dödligheten där också är låg. Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar menar forskarna att blomrika vägkanter kan göra nytta om insatser fokuseras på just sådana sträckor.

Mindre klippning kan gynna både blommor och pollinatörer

Trafikverket har finansierat studien för att öka kunskapen om hur vägkanter och natur samspelar. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, pekar på att resultaten kan hjälpa myndigheten att prioritera rätt åtgärder:

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer, säger han.

I pressreleasen lyfts att artrika vägkanter ofta rymmer blommor som blåklockor, prästkragar och åkervädd. Trafikverkets miljöarbete omfattar att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för biologisk mångfald, till exempel genom att minska klippningen så att blommorna hinner sätta frö och ger mer föda till pollinerande insekter.

Ska inte ersätta andra naturmiljöer

Samtidigt betonar forskarna att satsningar på vägkanter inte bör tränga undan andra skyddsinsatser. Sofia Blomqvist understryker att vägkanter inte ska ses som en ersättning för exempelvis naturbetesmarker och slåtterängar.

Publicerad i Biological Conservation

Enligt Lunds universitet är studien publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln: “High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations”.