Hjärnans syresättning kopplas till dödsrisk hos hjärtsviktspatienter

Studie och huvudfynd

En svensk studie publicerad i tidskriften Heart visar att syresättningen i hjärnans vävnad i vila kan kopplas till risken att avlida vid hjärtsvikt. Resultaten, som presenteras i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden, pekar på att högre cerebral tissue oxygen saturation (SctO₂) var associerat med lägre total dödlighet, medan något tydligt samband med återinläggning inte påvisades.

Upplägg och viktiga siffror

• Antal deltagare: 102 patienter med hjärtsvikt (medelålder 70,2 ± 12,4 år).
• Mätmetod: SctO₂ mätt i vila med nära-infraröd spektroskopi (NIRS) med sensor på pannan.
• Uppföljning: i genomsnitt drygt två år.
• Utfallet: 31 av 102 patienter (30,4 %) avled under uppföljningen; 63 (61,8 %) återinlades.
• Statistik: Högre SctO₂ var associerat med lägre risk för total dödlighet (HR 0,86; 95 % CI 0,77–0,95; p=0,002). Ingen signifikant koppling sågs för första återinläggning (HR 0,96; 95 % CI 0,90–1,02; p=0,162).
• Fysisk aktivitet: Patienter som rapporterade låg fysisk aktivitet (≤1 timme/vecka av ansträngande aktivitet) hade signifikant lägre SctO₂ (β -1,56; 95 % CI -3,07 till -0,05; p=0,043).

Vad forskarna säger

Martin Magnusson, professor i kardiologi vid Lunds universitet, framhåller i pressmeddelandet att syresättningen i hjärnan i vila kan spegla sjukdomens svårighetsgrad och därmed långtidprognosen. Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, betonar behovet av bättre riskbedömning vid hjärtsvikt och ser värde i en enkel, icke-invasiv metod.

Begränsningar och nästa steg

Pressmeddelandet noterar att mätningen av SctO₂ gjordes 6–9 månader efter inläggningen i samband med att enkäten besvarades, vilket är en begränsning i studiens upplägg. Forskarna menar att fynden behöver valideras i större populationsstudier och att man bör undersöka om fysisk träning som förbättrar SctO₂ också leder till klinisk förbättring hos patienterna.

Betydelse för invånare i Ängelholm

Även om studien inte är lokaliserad till Ängelholm kan resultaten få betydelse för hjärtsviktspatienter i kommunen genom att bidra till utvecklingen av enkla, icke-invasiva metoder för riskbedömning. Eventuella nya verktyg skulle kunna användas för att identifiera patienter som behöver särskild uppföljning eller insatser som träning och rehabilitering.