Så ser nedskräpningen ut enligt Håll Sverige Rents nya mätningar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport (2026) med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid – och i stadsmiljö anges en tydlig minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt dominerar nikotinskräp fortfarande, och på västkustens stränder uppmäts mycket höga nivåer av skräp.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST) via Via TT.

Många tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det enligt undersökningen bara ungefär en av tio som uppger att de själva har skräpat ner. Vanliga orsaker som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter går ner

Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som enligt mätningarna minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

För snus anges ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns enligt pressmeddelandet en minskande trend för både fimpar och snus.

Över 1 000 skräpföremål på vägen till jobbet

För att konkretisera resultaten har Håll Sverige Rent översatt den nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel. På en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man enligt exemplet passera över 1 000 skräpföremål.

Per kilometer anges bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (exempelvis godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning för långsam

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast anges ha minskat något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023). Enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen dock för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader längs kusterna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket enligt pressmeddelandet ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer under 2025 anges snus vara det vanligaste skräpet och stå för 25 % av det som hittades. Även förpackningar från godis, snacks och mat förekommer.