ÄngelholmNytt

Lunds avhandling: Omsorg om skogen ger inte automatiskt högre biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

Lunds avhandling visar att skogsägares omsorg inte alltid ger mer biologisk mångfald – och att skyddet kan missa nyckelområden.

Annons

Ny forskning om skogsägares beslut och frivilligt skydd

Att skogsägare känner stark omsorg om sin skog innebär inte per automatik att de gör mer för att stärka den biologiska mångfalden. Dessutom kan dagens system för frivilligt skydd riskera att missa de mest värdefulla naturområdena, enligt en ny avhandling från Lunds universitet.

Resultaten presenterades i ett pressmeddelande från Lunds universitet torsdagen den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Studien bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Enligt avhandlingen uttrycker många en stark känslomässig relation till sin skog och stor omsorg om naturen, men det finns ändå ingen tydlig koppling mellan relationen till skogen och hur den brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Hanna Ekström Pigot, forskaren bakom avhandlingen, säger i pressmeddelandet: – I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer.

Ekonomi och praktiska villkor påverkar

Avhandlingen pekar på att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt i skogsägares beslut. Många vill förena inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det kan vara svårt att kombinera målen.

Hanna Ekström Pigot säger i pressmeddelandet: – Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog.

Skyddets utformning avgör: rätt områden viktigare än flest hektar

När olika policyalternativ jämförs i avhandlingen framgår att det inte nödvändigtvis är mest effektivt att bara skydda stora arealer. I stället lyfts vikten av att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet.

Hanna Ekström Pigot säger i pressmeddelandet: – Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? : The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt Lunds universitets publikationspost handlar arbetet bland annat om hur socio-ekologiska interaktioner påverkar genomförande och utfall av biodiversitetspolicy i brukade skogar, med delstudier i Sverige och Finland.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle