Vad analysen handlar om

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan rör EU:s så kallade ESR-sektor, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning – områden som är relevanta även lokalt, eftersom transporter och uppvärmning påverkar utsläppen i kommuner som Ängelholm.

Regeringens bedömning: underskott på cirka 11 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via en så kallad flexibilitet (”ETS-flex”). IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnaderna som pekas ut i analysen

IVL uppskattar kostnaden (förlorad intäkt) för att använda EU ETS-utsläppsrätter till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. För detta återstående gap beskriver IVL tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater också har underskott i ESR-sektorn och endast ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-rätter). I rapporten anges antaganden om åtgärdskostnader på 1 900–3 800 kronor per ton, och en total kostnad inklusive ETS-flex på 16–30 miljarder kronor.
• Missa åtagandena: IVL beskriver att underskottet då skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även året därpå sker en ny uppräkning med 8 procent, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL:s pressmeddelande kan sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.