Ny ranking visar läget för småföretag i Ängelholm

Förutsättningarna för små och medelstora företag i Ängelholm är bättre än i de flesta av landets kommuner. Det visar Småföretagarnas Riksförbunds nya rapport SmåföretagarIndex 2026, som bygger på offentlig statistik och jämför företagsklimatet i alla Sveriges 290 kommuner.

Plats 47 i landet – ned från 31

I årets ranking hamnar Ängelholm på plats 47 av 290. Det innebär att kommunen tappar 16 placeringar jämfört med förra året, då Ängelholm låg på plats 31.

– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. Vårt SmåföretagarIndex visar hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det får, säger förbundsordförande Ghassan Ghaziri i pressmeddelandet.

Styrkor och svagheter enligt rapporten

Småföretagarnas Riksförbund har analyserat nio dimensioner av företagandet för att ge en helhetsbild av lokala villkor. Enligt rapporten ligger Ängelholm bättre än rikssnittet i sju av nio områden, sämre i ett och nära snittet i ett.

• Styrkor: skatter och bidrag, andelen företagsamma samt skolsystemet.
• Relativa svagheter: kapitalförsörjning och överlevnadsgrad bland nya företag.

Så står sig Ängelholm i Skåne och bland grannkommuner

I Skåne län toppar Staffanstorp listan med plats 7 i landet, medan Perstorp ligger längst ned i länet (plats 282). Bland Ängelholms grannar placerar sig Båstad högst (plats 34). Även Laholm har en bättre placering, medan Örkelljunga, Klippan, Åstorp och Helsingborg hamnar efter Ängelholm i årets ranking.

Ängelholm i kommuntypen “pendlingskommun nära större stad”

Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) definition räknas Ängelholm som en pendlingskommun nära större stad. Det finns totalt 52 sådana kommuner, och Ängelholm rankas som nummer 6 av 52 i den gruppen.

Om SmåföretagarIndex 2026

SmåföretagarIndex publiceras för sjunde året i rad och är tänkt som underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker som vill identifiera förbättringsbehov. Dimensionerna som ingår är: lokal marknad, företagsamma per capita, överlevnadsgrad, lokala trygghetsinsatser, kommunal näringspolitik, skolsystem, demografi, välfärdsåtagande samt kapitalförsörjning. Rapporten är författad av Nima Sanandaji.